publicerad: 2015
substitut
sub·stit·ut
[‑u´t]
substantiv
~et; pl. ~ • ersättning
Singular | |
---|---|
ett substitut | obestämd form |
ett substituts | obestämd form genitiv |
substitutet | bestämd form |
substitutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
substitut | obestämd form |
substituts | obestämd form genitiv |
substituten | bestämd form |
substitutens | bestämd form genitiv |