publicerad: 2015
surikat
surikat
[surika´t]
substantiv
~en ~er • ett djur
Singular | |
---|---|
en surikat | obestämd form |
en surikats | obestämd form genitiv |
surikaten | bestämd form |
surikatens | bestämd form genitiv |
Plural | |
surikater | obestämd form |
surikaters | obestämd form genitiv |
surikaterna | bestämd form |
surikaternas | bestämd form genitiv |