publicerad: 2015
svinga
svinga
verb
~de ~t • svänga; snurra, kasta; svinga bägaren i samband med skålande
| Finita former | |
|---|---|
| svingar | presens aktiv |
| svingas | presens passiv |
| svingade | preteritum aktiv |
| svingades | preteritum passiv |
| svinga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att svinga | infinitiv aktiv |
| att svingas | infinitiv passiv |
| har/hade svingat | supinum aktiv |
| har/hade svingats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| svingande | |
| Perfekt particip | |
| en svingad + substantiv | |
| ett svingat + substantiv | |
| den/det/de svingade + substantiv | |


