publicerad: 2015
sykomor
sykomor
[sykomå´r]
substantiv
~en ~er • ett träd
Singular | |
---|---|
en sykomor | obestämd form |
en sykomors | obestämd form genitiv |
sykomoren | bestämd form |
sykomorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sykomorer | obestämd form |
sykomorers | obestämd form genitiv |
sykomorerna | bestämd form |
sykomorernas | bestämd form genitiv |