publicerad: 2015
synkronur
syn·kron|ur
substantiv
~et; pl. ~ synkron 2ur
Singular | |
---|---|
ett synkronur | obestämd form |
ett synkronurs | obestämd form genitiv |
synkronuret | bestämd form |
synkronurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
synkronur | obestämd form |
synkronurs | obestämd form genitiv |
synkronuren | bestämd form |
synkronurens | bestämd form genitiv |