publicerad: 2015
tabbe
tabbe
substantiv
~n tabbar 1 ⟨vard.⟩ blunder, misstag2 hemtagning av alla kort på bordet i kasino
Singular | |
---|---|
en tabbe | obestämd form |
en tabbes | obestämd form genitiv |
tabben | bestämd form |
tabbens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tabbar | obestämd form |
tabbars | obestämd form genitiv |
tabbarna | bestämd form |
tabbarnas | bestämd form genitiv |