publicerad: 2015
tandhals
tand|hals
substantiv
~en ~ar tand 1 hals 1
Singular | |
---|---|
en tandhals | obestämd form |
en tandhals | obestämd form genitiv |
tandhalsen | bestämd form |
tandhalsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandhalsar | obestämd form |
tandhalsars | obestämd form genitiv |
tandhalsarna | bestämd form |
tandhalsarnas | bestämd form genitiv |