publicerad: 2015
tandreglering
tand|regl·er·ing
substantiv
~en ~ar tand 1 reglering 1
Singular | |
---|---|
en tandreglering | obestämd form |
en tandreglerings | obestämd form genitiv |
tandregleringen | bestämd form |
tandregleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandregleringar | obestämd form |
tandregleringars | obestämd form genitiv |
tandregleringarna | bestämd form |
tandregleringarnas | bestämd form genitiv |