publicerad: 2015
teokrati
teo·krati
[‑krati´]
substantiv
~n ~er • statsskick med maktutövning härledd från Gud, gudsvälde
Singular | |
---|---|
en teokrati | obestämd form |
en teokratis | obestämd form genitiv |
teokratin | bestämd form |
teokratins | bestämd form genitiv |
Plural | |
teokratier | obestämd form |
teokratiers | obestämd form genitiv |
teokratierna | bestämd form |
teokratiernas | bestämd form genitiv |