publicerad: 2015
terebint
terebint
[terebin´t]
substantiv
~en ~er • ett träd el. en buske
Singular | |
---|---|
en terebint | obestämd form |
en terebints | obestämd form genitiv |
terebinten | bestämd form |
terebintens | bestämd form genitiv |
Plural | |
terebinter | obestämd form |
terebinters | obestämd form genitiv |
terebinterna | bestämd form |
terebinternas | bestämd form genitiv |