publicerad: 2015
tonika
ton·ika
[to´n‑]
substantiv
~n tonikor • treklang på en tonarts grundton t.ex. c-e-g i C-dur
Singular | |
---|---|
en tonika | obestämd form |
en tonikas | obestämd form genitiv |
tonikan | bestämd form |
tonikans | bestämd form genitiv |
Plural | |
tonikor | obestämd form |
tonikors | obestämd form genitiv |
tonikorna | bestämd form |
tonikornas | bestämd form genitiv |