publicerad: 2015
tonusrubbning
ton·us|rubb·ning
substantiv
~en ~ar tonus rubbning 1
Singular | |
---|---|
en tonusrubbning | obestämd form |
en tonusrubbnings | obestämd form genitiv |
tonusrubbningen | bestämd form |
tonusrubbningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tonusrubbningar | obestämd form |
tonusrubbningars | obestämd form genitiv |
tonusrubbningarna | bestämd form |
tonusrubbningarnas | bestämd form genitiv |