SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
toppfart
topp|­fart substantiv ~en ~er 1topp 1 fart 1
Singular
en toppfartobestämd form
en toppfartsobestämd form genitiv
toppfartenbestämd form
toppfartensbestämd form genitiv
Plural
toppfarterobestämd form
toppfartersobestämd form genitiv
toppfarternabestämd form
toppfarternasbestämd form genitiv