publicerad: 2015
toppman
topp|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen 1topp 1 1man 1
Singular | |
---|---|
en toppman | obestämd form |
en toppmans | obestämd form genitiv |
toppmannen | bestämd form |
toppmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
toppmän | obestämd form |
toppmäns | obestämd form genitiv |
toppmännen | bestämd form |
toppmännens | bestämd form genitiv |