publicerad: 2015
tröghet
trög·het
substantiv
~en ~er • ⟨särsk. fys.⟩ jfr tröghetslag
Singular | |
---|---|
en tröghet | obestämd form |
en tröghets | obestämd form genitiv |
trögheten | bestämd form |
tröghetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trögheter | obestämd form |
trögheters | obestämd form genitiv |
trögheterna | bestämd form |
trögheternas | bestämd form genitiv |