publicerad: 2015
trötthetssyndrom
trött·hets|syn·drom
substantiv
~et; pl. ~ • kroniskt trötthetssyndrom en neurologisk sjukdom
Singular | |
---|---|
ett trötthetssyndrom | obestämd form |
ett trötthetssyndroms | obestämd form genitiv |
trötthetssyndromet | bestämd form |
trötthetssyndromets | bestämd form genitiv |
Plural | |
trötthetssyndrom | obestämd form |
trötthetssyndroms | obestämd form genitiv |
trötthetssyndromen | bestämd form |
trötthetssyndromens | bestämd form genitiv |