publicerad: 2015
transport
trans·port
[‑pårt´]
substantiv
~en ~er 1 forsling, frakt; förflyttning2 överlåtelse av fordran; överföring till ny sida i bokföring – Alla sammansättn. med transport- hör till transport 1.
Singular | |
---|---|
en transport | obestämd form |
en transports | obestämd form genitiv |
transporten | bestämd form |
transportens | bestämd form genitiv |
Plural | |
transporter | obestämd form |
transporters | obestämd form genitiv |
transporterna | bestämd form |
transporternas | bestämd form genitiv |