publicerad: 2015
trend
trend
substantiv
~en ~er • utvecklingsriktning, tendens; moderiktning
Singular | |
---|---|
en trend | obestämd form |
en trends | obestämd form genitiv |
trenden | bestämd form |
trendens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trender | obestämd form |
trenders | obestämd form genitiv |
trenderna | bestämd form |
trendernas | bestämd form genitiv |