publicerad: 2015
turban
turb·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • en österländsk lindad huvudbonad
Singular | |
---|---|
en turban | obestämd form |
en turbans | obestämd form genitiv |
turbanen | bestämd form |
turbanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
turbaner | obestämd form |
turbaners | obestämd form genitiv |
turbanerna | bestämd form |
turbanernas | bestämd form genitiv |