publicerad: 2015
turkiska
turk·iska
[tur´k‑]
substantiv
~n turkiskor 1 knappast pl.; språket i Turkiet2 kvinna från Turkiet
Singular | |
---|---|
en turkiska | obestämd form |
en turkiskas | obestämd form genitiv |
turkiskan | bestämd form |
turkiskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
turkiskor | obestämd form |
turkiskors | obestämd form genitiv |
turkiskorna | bestämd form |
turkiskornas | bestämd form genitiv |