publicerad: 2015
underbett
under|bett
substantiv
~et; pl. ~ • tandställning där underkäkens tänder skjuter ut framför överkäkens; till tandställning 1
Singular | |
---|---|
ett underbett | obestämd form |
ett underbetts | obestämd form genitiv |
underbettet | bestämd form |
underbettets | bestämd form genitiv |
Plural | |
underbett | obestämd form |
underbetts | obestämd form genitiv |
underbetten | bestämd form |
underbettens | bestämd form genitiv |