SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
unik
un·­ik [‑i´k] adjektiv ~t ~a ensam i sitt slag, ena­stående
Positiv
en unik + substantiv
ett unikt + substantiv
den/det/de unika + substantiv
den unike + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de unikare + substantiv
Superlativ
är unikast
den/det/de unikaste + substantiv