publicerad: 2015
uppbåda
upp|båda
verb
~de ~t • kalla samman, samla: uppbåda el. båda upp folk för skallgången
Finita former | |
---|---|
uppbådar | presens aktiv |
uppbådas | presens passiv |
uppbådade | preteritum aktiv |
uppbådades | preteritum passiv |
uppbåda | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppbåda | infinitiv aktiv |
att uppbådas | infinitiv passiv |
har/hade uppbådat | supinum aktiv |
har/hade uppbådats | supinum passiv |
Presens particip | |
uppbådande | |
Perfekt particip | |
en uppbådad + substantiv | |
ett uppbådat + substantiv | |
den/det/de uppbådade + substantiv |