publicerad: 2015
uppesittare
uppe|sitt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sittarna uppesittande
Singular | |
---|---|
en uppesittare | obestämd form |
en uppesittares | obestämd form genitiv |
uppesittaren | bestämd form |
uppesittarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppesittare | obestämd form |
uppesittares | obestämd form genitiv |
uppesittarna | bestämd form |
uppesittarnas | bestämd form genitiv |