publicerad: 2015
upphängning
upp|häng·ning
substantiv
~en ~ar hänga 1
Singular | |
---|---|
en upphängning | obestämd form |
en upphängnings | obestämd form genitiv |
upphängningen | bestämd form |
upphängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upphängningar | obestämd form |
upphängningars | obestämd form genitiv |
upphängningarna | bestämd form |
upphängningarnas | bestämd form genitiv |