publicerad: 2015
upphandlare
upp|handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑handlarna upphandla
Singular | |
---|---|
en upphandlare | obestämd form |
en upphandlares | obestämd form genitiv |
upphandlaren | bestämd form |
upphandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upphandlare | obestämd form |
upphandlares | obestämd form genitiv |
upphandlarna | bestämd form |
upphandlarnas | bestämd form genitiv |