publicerad: 2015
upphandlingsregel
upp·handl·ings|regel
substantiv
~n ‑regler • mest i pl. upphandling 1regel
Singular | |
---|---|
en upphandlingsregel | obestämd form |
en upphandlingsregels | obestämd form genitiv |
upphandlingsregeln | bestämd form |
upphandlingsregelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
upphandlingsregler | obestämd form |
upphandlingsreglers | obestämd form genitiv |
upphandlingsreglerna | bestämd form |
upphandlingsreglernas | bestämd form genitiv |