SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
uråkning
ur|­åk·­ning substantiv ~en ~ar t.ex. i slalom­åk
Singular
en uråkningobestämd form
en uråkningsobestämd form genitiv
uråkningenbestämd form
uråkningensbestämd form genitiv
Plural
uråkningarobestämd form
uråkningarsobestämd form genitiv
uråkningarnabestämd form
uråkningarnasbestämd form genitiv