publicerad: 2015
urväsen
ur|väsen
substantiv
~det; pl. ~, best. pl. ~dena • till ur- 1 och 2väsen 1
Singular | |
---|---|
ett urväsen | obestämd form |
ett urväsens | obestämd form genitiv |
urväsendet | bestämd form |
urväsendets | bestämd form genitiv |
Plural | |
urväsen | obestämd form |
urväsens | obestämd form genitiv |
urväsendena | bestämd form |
urväsendenas | bestämd form genitiv |