publicerad: 2015
urfågel
ur|fågel
substantiv
~n ‑fåglar • till ur- 1 fågel
Singular | |
---|---|
en urfågel | obestämd form |
en urfågels | obestämd form genitiv |
urfågeln | bestämd form |
urfågelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
urfåglar | obestämd form |
urfåglars | obestämd form genitiv |
urfåglarna | bestämd form |
urfåglarnas | bestämd form genitiv |