publicerad: 2015
urform
ur|form
substantiv
~en ~er • till ur- 1 2form 1
Singular | |
---|---|
en urform | obestämd form |
en urforms | obestämd form genitiv |
urformen | bestämd form |
urformens | bestämd form genitiv |
Plural | |
urformer | obestämd form |
urformers | obestämd form genitiv |
urformerna | bestämd form |
urformernas | bestämd form genitiv |