publicerad: 2015
utkörare
ut|kör·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑körarna • till köra ut
Singular | |
---|---|
en utkörare | obestämd form |
en utkörares | obestämd form genitiv |
utköraren | bestämd form |
utkörarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utkörare | obestämd form |
utkörares | obestämd form genitiv |
utkörarna | bestämd form |
utkörarnas | bestämd form genitiv |