publicerad: 2015
utschaktning
ut|schakt·ning
substantiv
~en ~ar schakta
Singular | |
---|---|
en utschaktning | obestämd form |
en utschaktnings | obestämd form genitiv |
utschaktningen | bestämd form |
utschaktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utschaktningar | obestämd form |
utschaktningars | obestämd form genitiv |
utschaktningarna | bestämd form |
utschaktningarnas | bestämd form genitiv |