publicerad: 2015
vägvisare
väg|vis·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑visarna • person el. skylt e.d. som visar vägen
Singular | |
---|---|
en vägvisare | obestämd form |
en vägvisares | obestämd form genitiv |
vägvisaren | bestämd form |
vägvisarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vägvisare | obestämd form |
vägvisares | obestämd form genitiv |
vägvisarna | bestämd form |
vägvisarnas | bestämd form genitiv |