publicerad: 2015
vaneförbrytare
vane|för·bryt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förbrytarna vana 1 förbrytare
| Singular | |
|---|---|
| en vaneförbrytare | obestämd form |
| en vaneförbrytares | obestämd form genitiv |
| vaneförbrytaren | bestämd form |
| vaneförbrytarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| vaneförbrytare | obestämd form |
| vaneförbrytares | obestämd form genitiv |
| vaneförbrytarna | bestämd form |
| vaneförbrytarnas | bestämd form genitiv |


