publicerad: 2015
villkorskonjunktion
vill·kors|kon·junkt·ion
substantiv
~en ~er • ⟨ngt åld.⟩ t.ex. om
Singular | |
---|---|
en villkorskonjunktion | obestämd form |
en villkorskonjunktions | obestämd form genitiv |
villkorskonjunktionen | bestämd form |
villkorskonjunktionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
villkorskonjunktioner | obestämd form |
villkorskonjunktioners | obestämd form genitiv |
villkorskonjunktionerna | bestämd form |
villkorskonjunktionernas | bestämd form genitiv |