publicerad: 2015
vinare
vin·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vinarna 1 ett enkelt musikinstrument2 ⟨vard.⟩ flaska vin
Singular | |
---|---|
en vinare | obestämd form |
en vinares | obestämd form genitiv |
vinaren | bestämd form |
vinarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinare | obestämd form |
vinares | obestämd form genitiv |
vinarna | bestämd form |
vinarnas | bestämd form genitiv |