publicerad: 2015
vinberg
vin|berg
substantiv
~et; pl. ~ 1vin berg
Singular | |
---|---|
ett vinberg | obestämd form |
ett vinbergs | obestämd form genitiv |
vinberget | bestämd form |
vinbergets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinberg | obestämd form |
vinbergs | obestämd form genitiv |
vinbergen | bestämd form |
vinbergens | bestämd form genitiv |