publicerad: 2015
vindicera
vind·ic·era
verb
~de ~t • göra anspråk på; återkräva; förfäkta en åsikt, hävda
Finita former | |
---|---|
vindicerar | presens aktiv |
vindiceras | presens passiv |
vindicerade | preteritum aktiv |
vindicerades | preteritum passiv |
vindicera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vindicera | infinitiv aktiv |
att vindiceras | infinitiv passiv |
har/hade vindicerat | supinum aktiv |
har/hade vindicerats | supinum passiv |
Presens particip | |
vindicerande | |
Perfekt particip | |
en vindicerad + substantiv | |
ett vindicerat + substantiv | |
den/det/de vindicerade + substantiv |