publicerad: 2015
virvel
virvel
substantiv
~n virvlar • okontrollerade mest cirkelformiga rörelser i vätska el. gas
Singular | |
---|---|
en virvel | obestämd form |
en virvels | obestämd form genitiv |
virveln | bestämd form |
virvelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
virvlar | obestämd form |
virvlars | obestämd form genitiv |
virvlarna | bestämd form |
virvlarnas | bestämd form genitiv |