publicerad: 2015
virvla
virvla
verb
~de ~t • röra sig i virvlar; snurra
Finita former | |
---|---|
virvlar | presens aktiv |
virvlas | presens passiv |
virvlade | preteritum aktiv |
virvlades | preteritum passiv |
virvla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att virvla | infinitiv aktiv |
att virvlas | infinitiv passiv |
har/hade virvlat | supinum aktiv |
har/hade virvlats | supinum passiv |
Presens particip | |
virvlande | |
Perfekt particip | |
en virvlad + substantiv | |
ett virvlat + substantiv | |
den/det/de virvlade + substantiv |