publicerad: 2015
vokalis
vok·al·is
[‑i´s]
substantiv
~en ~er • sångstycke på enbart vokaler
Singular | |
---|---|
en vokalis | obestämd form |
en vokalis | obestämd form genitiv |
vokalisen | bestämd form |
vokalisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vokaliser | obestämd form |
vokalisers | obestämd form genitiv |
vokaliserna | bestämd form |
vokalisernas | bestämd form genitiv |