publicerad: 2015
åkriktning
åk|rikt·ning
substantiv
~en ~ar åk 1 riktning 1
Singular | |
---|---|
en åkriktning | obestämd form |
en åkriktnings | obestämd form genitiv |
åkriktningen | bestämd form |
åkriktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
åkriktningar | obestämd form |
åkriktningars | obestämd form genitiv |
åkriktningarna | bestämd form |
åkriktningarnas | bestämd form genitiv |