publicerad: 2015
åsninna
åsn·inna
[‑in`a]
substantiv
~n åsninnor • ⟨åld.⟩ åsnesto
Singular | |
---|---|
en åsninna | obestämd form |
en åsninnas | obestämd form genitiv |
åsninnan | bestämd form |
åsninnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
åsninnor | obestämd form |
åsninnors | obestämd form genitiv |
åsninnorna | bestämd form |
åsninnornas | bestämd form genitiv |