publicerad: 2015
åstadkomma
å·stad|komma
[å`‑]
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • få att bli verklighet, uppnå
Finita former | |
---|---|
åstadkommer | presens aktiv |
åstadkoms (åstadkommes) | presens passiv |
åstadkom | preteritum aktiv |
åstadkoms | preteritum passiv |
åstadkom | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att åstadkomma | infinitiv aktiv |
att åstadkommas | infinitiv passiv |
har/hade åstadkommit | supinum aktiv |
har/hade åstadkommits | supinum passiv |
Presens particip | |
åstadkommande | |
Perfekt particip | |
en åstadkommen + substantiv | |
ett åstadkommet + substantiv | |
den/det/de åstadkomna + substantiv |