publicerad: 2015
ödesstämning
öd·es|stäm·ning
substantiv
~en ~ar • till stämning 2 1öde 1
Singular | |
---|---|
en ödesstämning | obestämd form |
en ödesstämnings | obestämd form genitiv |
ödesstämningen | bestämd form |
ödesstämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ödesstämningar | obestämd form |
ödesstämningars | obestämd form genitiv |
ödesstämningarna | bestämd form |
ödesstämningarnas | bestämd form genitiv |