publicerad: 2015
ögonflörta
ög·on|flörta
el. ög·on|flirta
verb
~de ~t öga 1 flörta
Finita former | |
---|---|
ögonflörtar (ögonflirtar) | presens aktiv |
ögonflörtas (ögonflirtas) | presens passiv |
ögonflörtade (ögonflirtade) | preteritum aktiv |
ögonflörtades (ögonflirtades) | preteritum passiv |
ögonflörta (ögonflirta) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ögonflörta (ögonflirta) | infinitiv aktiv |
att ögonflörtas (ögonflirtas) | infinitiv passiv |
har/hade ögonflörtat (ögonflirtat) | supinum aktiv |
har/hade ögonflörtats (ögonflirtats) | supinum passiv |
Presens particip | |
ögonflörtande (ögonflirtande) |