publicerad: 2015
överbetyg
över|be·tyg
substantiv
~et; pl. ~ • mer än godkänt betyg
Singular | |
---|---|
ett överbetyg | obestämd form |
ett överbetygs | obestämd form genitiv |
överbetyget | bestämd form |
överbetygets | bestämd form genitiv |
Plural | |
överbetyg | obestämd form |
överbetygs | obestämd form genitiv |
överbetygen | bestämd form |
överbetygens | bestämd form genitiv |