publicerad: 2015
överbevisning
över|be·vis·ning
substantiv
~en ~ar överbevisa
Singular | |
---|---|
en överbevisning | obestämd form |
en överbevisnings | obestämd form genitiv |
överbevisningen | bestämd form |
överbevisningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överbevisningar | obestämd form |
överbevisningars | obestämd form genitiv |
överbevisningarna | bestämd form |
överbevisningarnas | bestämd form genitiv |