publicerad: 2015
oboe
oboe
[å`boe, å´boe el. obå´]
substantiv
~n [å´båen el. obå´n]; pl. ~r [å´båer el. obå´er] • ett blåsinstrument
Singular | |
---|---|
en oboe | obestämd form |
en oboes | obestämd form genitiv |
oboen | bestämd form |
oboens | bestämd form genitiv |
Plural | |
oboer | obestämd form |
oboers | obestämd form genitiv |
oboerna | bestämd form |
oboernas | bestämd form genitiv |